Hund
När Du får hem Din valp bör den vara vaccinerad, besiktigad, avmaskad och den skall vara id-märkt. Om Din uppfödare inte har gjort detta, rekommenderar vi att Du gör det så fort som möjligt.
Ta kontakt med ett försäkringsbolag och teckna en djurförsäkring på Din valp, man vet aldrig när olyckan är framme.
Lär Din valp tidigt att bli hanterad, det underlättar både för Dig och Din hund. Är valpen van att Du undersöker till exempel klor, tassar och öron kommer valpen känna igen den situationen när ni träffar er veterinär.
Tänk på att det finns foder som är väl anpassat för just valpar.
Du bör vaccinera din hund vid 8 och 12 veckors ålder mot parvovirus, hepatit och valpsjuka och därefter vid 1 års ålder. Vi rekommenderar därefter att du vaccinerar din hund vart tredje år.
Du kan även vaccinera din hund mot kennelhosta, då bör den revaccineras varje år.
Vid utlandsresa gäller särskilda bestämmelser.
Besök jordbruksverkets hemsida HÄR för mer information.
Vi använder oss av Intervets Nobivac och Merial vacciner.
För hundar som ska resa till Norge eller Finland är det krav på avmaskning mot rävens dvärgbandmask 1-5 dygn innan inresan. För mer information:
www.mattilsynet.no
www.evira.fi
Reglerna för införsel av hundar och katter till Sverige ändrades 1/1 2012.
För införsel av hundar och katter från EU-länder och från listade länder utanför EU slopas kravet på antikroppskontroll och kravet på avmaskning.
Vi rekommenderar att man ändå avmaskar sin hund eller katt eftersom rävens dvärgbandmask kan orsaka en mycket allvarlig och svårbehandlad sjukdom hos människa. Använd ett avmaskningsmedel som innehåller prazikvantel t.ex. Droncit, Drontal eller Milbemax och avmaska precis innan hemresan till Sverige samt ytterligare en gång efter 1-2 veckor.
Kraven på Id-märkning, rabiesvaccination och pass kvarstår. Rabiesvaccinationen får tidigast göras vid 3 månaders ålder och grundvaccinationen består av 1 eller 2 sprutor beroende på vilket vaccin som används. Hunden eller katten får resa tidigast 21 dagar efter grundvaccinationen.
För hundar som ska resa utanför Norden och vistas i skog och mark rekommenderar vi att man vaccinerar mot Leptospiros – en allvarlig bakteriesjukdom som kan drabba både människor och djur. Grundvaccinationen består av två sprutor med 3-4 veckors intervall varav den andra bör ges 1-3 månader före utresan.
Vi rekommenderar också att man vid utlandsresa ska se till att hunden har ett fästingskydd eftersom risken att hunden angrips av den bruna hundfästingen ökar ju längre söderut i Europa man reser. Den bruna hundfästingen är mycket svår att bli av med om hunden för med fästingar hem till sitt hus eller kennel och de sprider också flera allvarliga sjukdomar. Ett bra fästingskydd som också skyddar mot sandmyggor (vektor för Leichmania – en allvarlig infektionssjukdom) är Scalibor-halsband.
Man bör också skydda hunden mot hjärtmask som är vanlig i många områden i södra Europa och mot fransk hjärtmask, vanlig i bl.a. Danmark med t.ex. Advocate eller Milbemax.
För hundar eller katter som ska resa till Norge är det numera krav på avmaskning mot rävens dvärgbandmask. Mer information gå in på mattilsynets webplats.
Läs mer om reglerna för införsel på Jordbruksverkets (SJV) hemsida och om olika sjukdomar på Statens Veterinärmedicinska Anstalts (SVA) hemsida.
En besiktning görs vanligen vid försäljning, överlåtelse eller om man ska ändra sina försäkringsvillkor.
Valpar har ofta mask. Framför allt spolmask som valpen smittats av direkt i livmodern, via modersmjölken när den diar eller via avföring som den kan få i sig. Det är därför viktigt att den avmaskas från tidig ålder. Vanligtvis avmaskar uppfödarna från ca 3 veckors ålder men även om detta gjorts bör valpen avmaskas igen när du fått hem den eftersom den kan ha återsmittats innan den lämnade kenneln.
Vuxna sällskapshundar har däremot sällan mask och behöver därför inte rutinavmaskas men hundar i större populationer t.ex. kennlar är mer utsatta för smitta och återkommande avmaskningar kan därför vara nödvändiga. Jakthundar är också en grupp som är mer utsatt.
Med våra öppna gränser måste vi också vara medvetna om att hundarna kan smittas av parasiter som vi hittills varit förskonade från.
Innan du avmaskar din hund är det viktigt att du tar reda på vilken parasit hunden har så att rätt avmaskningsmedel används.
Avmaskningsmedel köper du receptfritt på Apoteket.
Det finns två olika sätt att id-märka på, chipmärkning och tatuering. Vid chipmärkning injiceras ett litet microchip under huden mellan skulderbladen. Alla microchip har ett unikt id-nummer inprogrammerat. Kontroll av denna märkning sker med en avläsare. Tatuering görs i hundens vänstra öra och består oftast av fem siffror och en bokstav. Ibland kan man se hundar som är tatuerade i ljumsken, oftast importerade hundar. Vi ger alltid hunden ett sederande (lugnande) medel som också har en viss smärtlindrande effekt inför tatuering.
Se till att välja en försäkring som passar ditt djurs behov. Det finns många olika försäkringar med varierande villkor till exempel hur stor självrisken är, vilken omfattning försäkringen har och hur stor summa som utbetalas. Läs noga igenom vilka villkor som gäller.
På kliniken hittar du broschyrer från olika försäkringsbolag.
Det första löpet är inte alltid ett fullständigt löp (leder inte till ägglossning) och är då lite kortare men ibland kan också första löpet vara extra långt.
Tiden mellan löpen kan i början också variera för att så småningom hos de flesta tikar bli cirka sex månader. Det finns dock hundar som löper bara en gång per år och andra som löper tre gånger per år.
Löpet är vanligen ca tre veckor och ägglossningen sker oftast efter 10-15 dagar.
Hanhundar kan hos vissa dvärghundar bli könsmogna redan vid 4-5 månaders ålder men storvuxna raser blir det oftast vid 10-12 månaders ålder.
Som könsmogen räknas hanhunden när hans testiklar producerar befruktningsdugliga spermier vilket sker cirka två månader efter att testiklarna uppnått vuxenstorlek.
Om en eller båda testiklarna inte vandrat ner till pungen när hanhunden är 6 månader sägs hunden vara kryptorchid.
Observera att enkelsidigt kryptorchida hundar är fullt fertila, det vill säga kan få valpar men eftersom kryptorchism är ärftligt ska de inte användas till avel och får inte heller deltaga på utställning.
Många raser har ett bekämpningsprogram mot höftledsdysplasi och armbågsledsartros. För boxer finns också ett bekämpningsprogram för knäledsartros. Detta för att hjälpa uppfödare och djurägare till friskare och sundare hundar.
Höftledsröntgen (Hd-röntgen) rekommenderas från tidigast ett års ålder. Storvuxna raser tidigast från 18 månaders ålder.
Armbågsledsröntgen och/eller knäledsröntgen görs oftast i samband med höftledsröntgen.
Hunden måste vara id-märkt senast vid röntgentillfället för att resultat ska vara officiellt. Till undersökning ska hundens registreringsbevis tas med för att styrka hundens identitet och för att undersökningen ska intygas i registreringsbeviset.
Bilderna skickas in till Kennelklubben tillsammans med en remiss som djurägaren skrivit under för avläsning och registrering och resultatet blir sedan officiellt. Du kan läsa vidare på Svenska Kennelklubbens hemsida www.skk.se vad som gäller för just Din ras.
Vi har direktdigitalt röntgensystem, den senast röntgentekniken, vilket ger bilder av högsta kvalitet samt en snabb och smidig hantering.
Nationellt Dopingreglementet är ett regelverk för att motverka doping av hund. Regelverket är framtaget gemensamt av organisationerna Svenska Kennelklubben, Svenska Hundkapplöpningssportens Centralförbund och Svenska Draghundsportförbundet och gäller för all hundsport i Sverige. Detta regelverk kompletteras av en ATC-förteckning, som är ett internationellt kemiskt klassifikations-system för olika substanser.
Du som deltar vid utställningar, prov och tävlingar inom dessa organisationer är skyldig att känna till detta regelverk.
Injektioner
Injektioner har generellt åsatts en karenstid om 7 dygn förutsatt att ingående substans inte har längre karenstid. Undantag: Vaccinationer får ges utan karenstid liksom Droncit.vet injektionsvätska. Ledinjektioner har generellt åsatts en karenstid om 14 dygn förutsatt att ingående substans inte har längre karenstid.
4.1 Principer
För vissa behandlingar och åtgärder tillämpas ett totalt förbud mot användning. Av praktiska skäl kan en hund tillåtas delta i prov, tävling eller utställning sedan 6 månader förflutit, förutsatt att behandlingen/åtgärden inte kan antas ha kvarstående effekter efter denna tid. Vid andra behandlingar/åtgärder tillämpas karenstid som innebär att hunden får delta i prov, tävling eller utställning sedan karenstiden löpt ut.
Det bör observeras att sådana karenstider inte är någon garanti för att aktuell substans inte längre finns kvar i djurets kropp. Karenstiderna har heller inte fastställts med utgångspunkt från en sådan bedömning eftersom dagens kunskaper om farmakokinetiken hos hund är starkt begränsad. I stället ska karenstiden i första hand ses som en uppskattning av vad som utifrån djurskyddsskäl kan bedömas som rimlig läkningstid/vila vid den åkomma som föranlett behandlingen/åtgärden.
Tillsvidare tillämpas fyra olika karenstider; 7 dygn, 14 dygn, 28 dygn och 6 månader. Vid långtidsbehandling (längre än 28 dygn) kan dispensförfarande bli aktuellt. Med långtidsbehandling avses även upprepade behandlingsperioder.
Exempel på karenstider
NSAID t.ex. Rimadyl och Metacam 28 dagar
Antibiotika, vanligtvis 7 dagar
Kortison, korttidsverkande 14 dagar
Kortison, utvärtes 7 dagar
Narkosmedel 7 dagar
Analgetika t.ex. Torbugesic Magnecyl Alvedon 28 dagar
Lugnande medel t.ex. Domitor 7 dagar
Du kan läsa mer om dopingreglementet på Svenska Kennelklubbens hemsida www.skk.se.
Specialklubben för Cavalier King Charles Spaniel rekommenderar att avelsdjur hjärtundersöks årligen från och med 24 månaders ålder till och med 7 års ålder.
Hjärtintyget ska vara utfärdat på SKK:s blankett och enligt av SKK fastställd metod.
Undersökningen skall utföras av veterinär med specialistkompetens i hundens och kattens sjukdomar.
Patellaintyg
Vissa raser har ett krav att föräldradjuren ska kontrolleras med avseende på patellaluxation.
Patellaluxation innebär att knäskålen hoppar ur led och ses framför allt hos dvärghundar. Diagnosen ställs genom att veterinär palperar (känner på) knäskålen och bedömer dess eventuella onormala rörlighet efter en fastställd skala.
Undersökningen ska utföras av veterinär med specialistkompetens i hundens och kattens sjukdomar och utfärdas på SKK:s blankett.
Ögonlysning
Många raser har krav på att föräldradjuren ska ögonlysas innan de får användas i avel. Ögonlysning utförs av speciellt utbildad ögonveterinär. Vi erbjuder ögonlysning hos oss på utvalda datum genom ett samarbete med veterinär Viveca Mattesson.
Vad som gäller för just din ras kan du läsa om på Svenska Kennelklubbens hemsida www.skk.se.
Det finns hos vissa raser andra ärftliga sjukdomar som ska kontrolleras innan hunden används i avel. Mer information om det kan Du få via SKK:s hemsida, Din rasförening eller Din uppfödare.
Fysiskt kan man till exempel se stelhet i lederna, försämrad hörsel och sämre ork men hunden kanske också blir mindre självständig eller reagerar långsammare.
Med stigande ålder följer ofta också nedsatt funktion av olika inre organ. Kan man upptäcka dessa funktionsnedsättningar i ett tidigt skede, helst innan de ens givit symptom är chansen mycket större att man ska kunna bota eller till och med förhindra ett eventuellt insjuknande.
Det kan många gånger vara svårt att avgöra vad som är ett normalt åldrande hos hunden och vad som kan vara tecken på sjukdom.
Vi erbjuder dig därför en seniorhälsokontroll av din hund.
Seniorhälsokontrollen vänder sig till friska äldre hundar och innefattar en noggrann klinisk undersökning, ett blodprov där bland annat lever- och njurfunktionen kontrolleras och en diskussion om eventuella rekommenderade åtgärder. Vi ger också råd om foder, motion och skötsel.
Vill du boka tid för en seniorhälsokontroll ring oss på telefon 031-742 17 40
Du som kommer till oss för avlivning av din hund får direkt gå in på ett rum där en av sköterskorna tar hand om er och berättar vad som nu kommer att hända. Du får skriva under en begäran om avlivning och bestämma vad som ska hända med hunden efteråt. Sedan ger vi hunden en lugnande spruta och Du lämnas ifred med din hund i 10 – 15 minuter.
Hunden är sedan trött och reagerar oftast inte så mycket när kanylen sätts i ett blodkärl på något av benen, vanligen i ett framben. Via kanylen direkt i blodet får hunden avlivningsvätskan som är som ett sömnmedel och somnar lugnt.
Efteråt lyssnar veterinären på hjärtat så att det stannat.
Det kan komma lite reflexmässiga ryckningar i musklerna efteråt och urinblåsan och tarmen töms ibland eftersom musklerna slappnar av men det är inget som hunden kan uppfatta och är helt naturligt.
Många brukar sedan vilja sitta kvar en stund med sin hund och det får man givetvis gärna göra.
Vill du inte vara med när hunden avlivas måste du inte.
Efter avlivningen kan du ta med dig hunden hem och själv köra den till kremering eller om du bor utanför tätbebyggt område begrava den själv. Du kan också lämna hunden hos oss varefter vi ombesörjer att den kommer till Tortens Smådjurskremering för kremering.