MARSVIN

Marsvinet är ett favoritdjur för barn tack vare deras lugna temperament, att de är lätta att sköta samt att de är renliga och tysta.

Medelåldern för ett marsvin är 3-4 år, men vissa blir upp till 6-7 år gamla.

Marsvin trivs bäst när de hålls i par eller grupp. Man kan till exempel ha två honor eller två hanar från samma kull, alternativt en kastrerad hane med en eller flera honor.

Genom en selektiv avel finns marsvin nu i en mängd färg- och pälsvarianter.
Fyra grundvarianter ses relativt ofta

– Korthårsmarsvinet, som har en likformigt kort päls på hela kroppen
– Abessinier, som har virvlar i sin korta sträva päls,
– Silkesmarsvinet, som är ett stort marsvin med medellångt silkeslent hår
– perumarsvinet, som har mycket långt silkeslent hår.

Alla dessa typer är vanliga som husdjur.

Marsvin bör ha en tillräckligt stor bur så att de kan röra sig någorlunda fritt. Minimum är 50 x 60 cm golvyta per marsvin. Buren bör stå på en lugn och dragfri plats men med god ventilation. Den kan vara gjord av rostfritt stål, plast eller glas. Trä ska inte användas eftersom det är svårt att rengöra och är känsligt för tuggande. Buren bör ha en öppen sida för att ventilationen ska vara tillräcklig. Den måste också vara rymningssäker, fri från skarpa hörn och andra tänkbara faror.

Underlaget i buren måste vara rent, ogiftigt och kunna suga upp urin. Det ska dessutom vara så dammfritt som möjligt och vara lätt att ersätta. Du kan använda en handduk eller en bit heltäckningsmatta på golvet. Fleece-tyg (s.k. vet-bed) fungerar mycket bra eftersom det är tvättbart och om marsvinet tuggar på fleece blir det inga långa tygtrådar som kan fastna i mag- och tarmkanalen. Även tidningspapper kan användas. Bottenmaterial som hyvelspån eller sågspån är mindre bra eftersom detta ofta dammar mycket och även kan packa ihop sig vid hanens yttre könsorgan och orsaka irritation i huden. Tänk på att rengöra marsvinets bur dagligen. Det är tyvärr vanligt att marsvin får olika slags sjukdomsproblem på grund av att hygienen i buren är för dålig. Vanliga sådana problem är rinnande ögon och näsa på grund av irriterande ämnen från urinindränkt bottenmaterial, samt sår på trampdynorna på grund av kontakt med fuktigt irriterande bottenströ.

All mat ska ges i tunga keramikskålar som motstår både att marsvinet välter det eller tuggar på det. Skålen ska vara tillräckligt hög för att hålla strömaterial och avföring utanför maten men låg nog så att ditt marsvin kommer åt maten. Vatten ges lättas via en vattenflaska. Marsvin kan lätt orsaka att flaskan blir förorenad eller tilltäppt, genom att de tuggar på flaskans ände och därmed för dit matpartiklar. Det är därför viktigt att alla mat- och vattenbehållare rengörs och desinficeras dagligen.

Mat av god kvalitet samt färskt rent vatten måste alltid finnas tillgängligt. Det viktigaste att tänka på vad gäller utfodring av marsvin är att de är betande djur, det vill säga i första hand gräsätare. Tyvärr tillåter inte det svenska klimatet marsvin att beta ute året runt utan under vinterhalvåret får man ge hö istället. Hö skall alltid finnas i fri tillgång och bör utgöra minst 80 % av den totala kosten. Resten bör utgöras av blandade C-vitaminrika grönsaker, lite pellets och frukt. Man måste dock vara mycket försiktig och inte ge efter för marsvinets vilja att äta mer och mer av godsaker (pellets, frukt, bröd etc.) och mindre av hö/gräs. Det är du som bestämmer vad marsvinet skall äta! Det är tyvärr alltför vanligt med överviktiga marsvin.

Utfodra inte med kaninpellets i stället för marsvinspellets. De har inte samma näringsinnehåll. Till skillnad från kaniner och de flesta andra däggdjur så kräver marsvin en hög halt folsyra och C-vitamin i fodret. Marsvinsfoder är därför speciellt berikat på dessa näringsämnen vilket inte kaninpellets är. Observera också att pellets innebär just bara pellets, inte gnagarblandning som innehåller diverse annat, till exempel frön och cornflakes. Gnagarblandningar bör undvikas helt och hållet eftersom fetthalten i dessa är alldeles för hög för ett marsvin.

Till skillnad från de flesta däggdjur så kan marsvin inte tillverka sitt eget C-vitamin utan måste få det från en yttre källa. Marsvinspellets är berikat med detta nödvändiga vitamin. Observera att pellets förlorar ca hälften av C-vitamininnehållet på grund av nedbrytning inom sex veckor efter tillverkningen! Av denna anledning rekommenderar vi att du ger ytterligare C-vitamintillskott i vattnet. Du kan till exempel ge 50 mg askorbinsyra i en kopp dricksvatten. Ny lösning bereds var 12 timme. Observera att C-vitamin bryts ner snabbt i vattnet och det är mycket viktigt att göra ny vattenblandning dagligen! Alternativt kan du ge ditt marsvin en handfull färsk kål eller 1/4 apelsin dagligen, eller smula C-vitamintabletten direkt på maten. Lämpliga C-vitaminkällor för marsvinet är apelsin, kål, persilja, betblast, spenat, paprika, broccoli, tomat och kiwifrukt.

De vanligaste felen i marsvinets utfodring är för lite hö, för mycket av energirik lättsmält mat (gnagarblandningar, bröd, banan och annat godis) samt för lite C-vitamin i kosten. Dessa ”enkla” misstag kan ge allvarliga sjukdomar för djuret, till exempel tandfel, ledsmärtor och trumsjuka. Tillägg till marsvinets diet ska göras försiktigt, om färskt gräs eller grönsaker skall introduceras, börja alltid med mycket små mängder och öka på efter hand. Det är viktigt att köpta färska produkter är noga sköljda för att minska risken för att marsvinet får i sig bekämpningsmedel eller bakterieföroreningar.

Marsvin blir könsmogna vid 5-10 veckors ålder och för att undvika att de förökar sig kan de kastreras från 4 månaders ålder.

Honor ska betäckas första gången före 7 månaders ålder för att undvika förlossningsproblem.

Honan är dräktig 59-72 dagar och ungarna föds pälsbeklädda och med öppna ögon och börjar äta fast föda efter två dagar. Men de diar också under tre till fyra veckor.

Mjäll och klåda beror vanligen på marsvins-skabb, mjällkvalster eller löss. Om ditt marsvin kliar sig bör det undersökas av veterinär för att få rätt diagnos och påbörja rätt behandling. Ofta kliar sig marsvinen så mycket att de minskar i vikt och får hudinfektioner som också kan behöva behandlas.

Skorv på läppar och nos kan bero på för mycket syra i kosten, t ex äpple.

Diarré beror oftast på fel utfodring. (Läs mer om sjukdomar på grund av fel utfodring under kanin/sjukdomar) Urinen är normalt grumlig men om marsvinet börjar kissa ofta och eventuellt har blod i urinen bör det undersökas. Det är inte helt ovanligt med urinstenar i blåsan.

Marsvin är känsliga för luftvägsinfektioner och det är viktigt att de undersöks och behandlas vid förkylningssymtom. Eftersom de saknar blinkreflex är det ganska vanligt med skador på hornhinnan.